För mig är pollinering, bin och biodling ämnen som bör beröras mer än en gång under skoltiden. Idag fick Jessica Appel och jag genom biodlarföreningen chansen att träffa en grupp vetgiriga åk 4 elever från Wasaskolan och deras pedagoger. Äntligen lite ”bisurr” i virustider!
Förväntansfulla åkte vi till Wasaskolan för att duka upp honung, vax och annan spännande utrustning. Vädret var med oss och solen värmde i ryggen. Lite pirr i magen hade vi allt. Vad har de för förväntningar? Hur kommer de kunna ta till sig informationen? Vi delade upp barnen i två mindre grupper för att lättare kunna nå fram till alla. Vi tog hand om en grupp var och bytte efter halva tiden.
Jessica fick äran att berätta om vår hobby som biodlare, honung och bikupan med dess invånare. Barnen fick provsmaka på olika sorters honung, dofta på vax, känna på utrustningen såsom biborste och rökpust (naturligtvis utan eld).
Jag berättade gladeligen om pollinering, pollinerare och vad vi kan göra för att förbättra förutsättningarna dem. Det blev många frågor och trevliga samtal mellan oss och barnen.
De berättade villigt om att deras pappor minsann hade rensat bort maskrosor ur gräsmattan och om surrande äppelträd fulla med humlor och bin. Vissa barn hade byggt insektshotell, någon hade humlebo i gräsmattan och andra hade planterat blommor åt bina.
Tillsammans blåste vi frön från överblommade maskrosor som spreds i vinden. I den stunden kunde jag inte låta bli att fundera på om det, just idag, såddes ett litet frö. Ett frö som kommer ligga, där inne i kroppen, och gro i väntan på att blomma ut till en ny biodlare och bivän.
Linn Vang
